Förlossning Nr 2

17 Augusti flyttar vi från lägenheten i Göteborg till vårt hus straxt utan för stan, Kungälv. Och där blir vårt andra kärleksbarn till.
I slutet av oktober 2007 är vi gravida igen, lite overkligt men ändå överlyckliga. Hade pratat om att få täta barn men hade inte trott att de skulle gå så fort.
Julen kom och de tradionella, svärfäräldrarna får även detta år ett Ultraljud.
Men den här gången trodde dem inte riktigt på oss. Men sant som de var sagt ert andra barnbarn på väg.
Och självklart blev dem lika glada som med de första.

Andra graviditeten var lika perfekt som den första.
Men den gick alldeles för fort, man tänkte inte på att man var gravid på samma sätt som första. Nu hade man andra saker att tänka på. Isabelle var bara 4 månader när jag blev gravid så fullt ös hela tiden.
Var beräknad till den 5 augusti men gick över.
Lördagen den 9 augusti var vi på landet, kl 6 på morgonen får jag täta värkar, ligger kvar i sängen och klockar dem.
Dem kom bara tätare och tätare, till slut blev jag tvungen att gå upp. 1-2 minuter mellan värkarna och kändes som vi var tvungan att åka nu 1 timmes bilfärd till närmsta förlossning. Vi lämnar Isabelle hos farmor & farfar och börjar åka. Blev stoppade av polis för alkoholtest,  Vi ska föda. Åk
Men värkarna av tog mer och mer och vi åkte hem.
Hade konstanta värkar med 6 minuters mellanrum. Kunde inte vila så vi besluta oss för att åka in och kolla läget. Var öppen 4 cm och blev tillsagda att ta en promenad, var ute och gick 2 timmar kom tillbaks och fortfarande inte hänt nått. Sköterskan ville att vi skulle ligga kvar, men vi åkte hem.
Natten var tuff med lite sömn. Kämpade  mig igenom alla värkar. Dagen gick och värkarna höll på fortfarande.
10 augusti runt 20.00 åkte vi in igen fick samma jobbiga sköterska som dagen innan.
Var öppen 6cm och hon tyckte vi fortfarande skulle gå en promenad, men vi vägrade. Fick ett förlossningsrum och sköterske byte. Och äntligen började de hända saker.
Sköterskan tyckte de var dags att ta hål på hinnan.
Klockan 00,30 var hinnan spräckt värkarna kom tätare och jag var öppen helt.
Kryst värkarna kom 00.40 och han kom till världen 01.06
11 augusti kl 01.06 vägde 4095g och 52cm.
Han fick nammnet Alexander.

Från första värken tog han ca 43timmar.
De säg att andra barnen ska gå fortare, men icke.


Vi hade planerat att åka hem dagen efter.
Men låg kvar en natt till.
På morgonen den 11 augusti, tyckte dem att han inte såg så bra ut.
Han hade svalt för mycket fostervatten och dem tog upp honom till neonotal för att skölja honom.
Så de blev en natt till.
På förmiddagen den 12 augusti var de tänkt att vi skulle åka hem efter läkarbesöket. Men där upptäckte dem att han hade blåsljud på hjärtat.
Och vi får åka upp till neonotal igen, där fick vi besked om att åka på ett akut ultraljud på hjärtat. Läkaren på neonotal sa att de inte var nått att oroa sig för, de är vanligt med blåsljud på nyfödda.
Alexander fick åka sjuktransport medans vi fick ta egen bil till Östrasjukhuset, Hjärtmottagningen.
Han låg i kuvös och jag ville knappt titta på honom. Väl inne på hjärtmottagningen blev vi väl mottagna av läkare, sköterskor och en kurator.
Två stycken Läkare gör ultraljud och sen berättar dem.
Pang!
Kändes som världen bara stanna!

Alexander har ett allvarligt komplicerat hjärtfel, och han måste opereras innom 3-4veckor.
Jag bara grät och gick där ifrån.
Dem la in Alexaneder i Kuvösen igen för att åka tillbaks till Neonotal; Mölndal.
Jag sa inte ens hejdå, titta inte ens på honom.

Vi åkte tillbaka, jag och Alexander blev kvar på Neonotal en vecka, för att hålla koll på hans syre sättning.

En vecka senare var vi hemma, men fick åka på ständiga kontroller till Hjärtmottagningen på Drottningsilvias barnsjukhus.
11 September var de planerat för hjärtoperation. En dags förberedning med kontroller, provtagningar, vikt längd m.m
Men op blev inställd 2gånger.
Söndagen den 14 sep kl 7.00 ringer dem från op. Ni måste komma in nu han ska opereras kl 8. Snabbt på med kläder upp till avd 323. Sista badet för A och snabbt upp på operation. Han blir nersömd, var de jobbigaste jag gjort i hela mitt liv.
Vi åkte hem medans vi väntade på att op skulle bli klar.
runt 14.00 ringer dem och säger att vi kan komma upp om någon timme.
De var hemst att se sin lilla son med alla dessa slangar sittandes på hela kroppen.
All medicin som bara pumpandes in i hans lilla kropp.

Han återhämtades snabbt. Och vi fick åka hem efter två veckor.





Kommentarer
Postat av: Emelie

Hej! Vad kul att du har blogg igen : ) Hoppas allt är bra med er? Tack , ska bli jättekul å flytta : ) vi mår bara bra. Kramar*

2010-02-17 @ 18:54:48
URL: http://differentthoughts.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0